Olika typer av gips – en teknisk genomgång av gipsprodukter och användningsområden
Gips är ett mångsidigt byggmaterial som kombinerar snabb installation med god funktion för väggar, tak och golv. Beroende på konstruktion och miljö får du välja mellan flera huvudtyper för att uppnå rätt egenskaper och hållbarhet under fukt, brand, ljudkrav eller estetiska behov.
Vilka huvudgrupper av gips finns det?
Gipsskivor (bygggips)
Standardgipsskivor används för innerväggar och tak i torra utrymmen. De är enkla att skära till, montera och spackla.
Våtrumsgips har en fuktresistent beläggning och används i badrum och kök.
Brandgipsskivor innehåller glasfiber eller mineraltillsatser och ger ökat brandskydd i byggnader med krav på brandsäkerhet.
Ljuddämpande gips har hög densitet och används för att minska buller mellan rum.
Fibergips består av cirka 80 % gips och 20 % cellulosa, är skruvfast och tungt, med god ljudisolering och styvhet – men svår att bearbeta vid sågning.
Högstyrkegips har förstärkt kärna, tål hög belastning och används ofta under golv eller i publika miljöer.
Flexibel gips är tunnare (6,5–9 mm) och formar sig efter kurvor – idealiskt för böjda innerväggar.
Gipsbruk och puts (torrbruk/färdigblandat)
Gipsbruk typ A används huvudsakligen för inomhusputs där snabb härdning krävs.
Typ B-blandningar används för grundputsning med kalkgips, ofta mer elastiskt och med längre härdningstid.
Dekorativt gips omfattar texturgips och specialpaster med tillsatser som kvarts, glimmer eller marmor för ytskikt med relief eller stenlik finish.
Dekorativa och ytputsar
Strukturgips appliceras i former som ”lamm”, ”päls” eller ”barkbagge” för ytor med synliga mönster.
Venetiansk gips skapar släta, glänsande väggar med marmor- eller onyxlik finish.
Akryl‑ eller silikonbaserade gipsar används som fasadputser med hög färgmångfald, fuktmotstånd och viss flexibilitet, men lägre ånggenomsläpplighet än mineralgips.
Egenskaper hos olika typer av gips och deras användningsområden
Gipsets egenskaper avgör dess lämplighet för olika byggmiljöer och funktioner. Fuktresistens är en avgörande faktor i våtrum såsom badrum och kök. Här bör man alltid välja våtrumsgips som är behandlat med vattenavvisande beläggningar och impregnerade papplager för att motstå mögel och röta. Användning av standardgips i fuktiga miljöer leder ofta till materialförstöring och dålig innemiljö.
Brandmotståndet hos gips bygger på materialets förmåga att frigöra kristallvatten vid upphettning, vilket bromsar brandutvecklingen. För byggnader med brandkrav används brandgipsskivor som förstärkts med glasfiber eller andra mineraler. Dessa används ofta i väggar och tak som behöver klara brandklasser som REI 30 eller REI 60 (minuter). Exempelvis är brandgips vanligt i trapphus och brandceller i flerbostadshus.
När det gäller ljudisolering är fibergips och ljuddämpande skivor förstahandsvalet. Dessa material ökar väggens massa och därmed dess förmåga att dämpa luftburet ljud. I kontorsmiljöer och bostäder där ljudkomfort är viktigt kan man även kombinera gipsskivor med isoleringsmaterial för att uppnå önskad ljudklassning.
Mekanisk styrka och skruvhållfasthet är särskilt relevant vid infästningar av tunga föremål som hyllor, köksskåp eller badrumsinredning. Fibergips har högre densitet och tål mer belastning utan att spricka. Vid standardgips är det viktigt att använda rätt typ av skruv och fästelement, och vid tyngre infästningar rekommenderas ofta att skruva in i bakomliggande regelverk eller använda särskilda pluggar.
Att förstå dessa egenskaper hjälper till att välja rätt gipstyp utifrån byggprojektets krav och säkerställer både funktion och lång hållbarhet.
Hur väljer man rätt gips – en guide till typer av gips för olika behov
Att välja rätt gips är första steget mot en lyckad installation. Det är viktigt att börja med en tydlig bedömning av miljö och funktion: ska ytan vara i ett torrt rum, utsatt för fukt eller kräva extra brandskydd? Vid val av gipsskiva bör man även ta hänsyn till tjocklek och format för att passa rummets konstruktion och eventuella böjda väggar.
Förberedelse av underlaget är avgörande. Ytor ska vara rena, torra och stabila. Vid väggar med ojämnheter kan en grundputs krävas för att få ett jämnt underlag. Undvik att installera gipsskivor direkt på kalla eller fuktiga väggar utan korrekt fuktspärr.
Vid själva monteringen bör man använda gipsskruv anpassade för skivtypen, med rätt längd och huvudform för att undvika skador på pappskiktet. Skruvarna ska sitta på lagom avstånd för att säkerställa stabilitet utan att skada materialet. Det är viktigt att inte dra åt för hårt då det kan leda till sprickbildning runt skruvhuvudet.
Vid skarvar och hörn används ofta spackling och armeringsband för att förhindra sprickor över tid. En noggrann spackling är också nödvändig för ett jämnt och estetiskt tilltalande resultat. Vid våtrum ska spackel och fogmassor vara fukttåliga och godkända för sådana miljöer.
Säkerhetsaspekter under installationen inkluderar användning av skyddsutrustning som andningsmask och handskar, särskilt vid sågning eller slipning av gipsskivor för att undvika inandning av damm. Ett välventilerat utrymme minskar hälsorisker.
Slutligen bör miljöaspekter beaktas: dagens gipsskivor tillverkas ofta med återvunnet material och kan återvinnas efter demontering, vilket bidrar till en hållbar byggprocess.
Vanliga begrepp och standarder
Enligt byggnormer delas gipsbruk in i grupper beroende på användning och bindemedelstyp. Exempelvis används klassificeringen DIN V 18550 och EN 13279 för att dela in bruk i grupper som B1–B7, där högre nummer innebär större hållfasthet, hårdhet eller tillsatser för specialändamål. Dessa standarder är särskilt viktiga vid större projekt eller offentliga upphandlingar.